Att kunna leva på sin pension

vart-tog-alla-pengar-vagen

Ständigt blir vi påminda om hur illa det är ställt för våra pensionärer och ändå händer inget.  För det första så funderade jag inte så mycket på framtiden och pensionen då jag var aktiv, den låg så långt borta och jag betalade ju in till min pension så det skulle säkert ordna sig och så gör säkert många med mig. Våra politiker tänker inte heller på sin framtid, för den är redan fixad genom deras generösa fallskärmssystem så de glider under radarn och bryr sig inte. I fjol fick pensionärerna en höjning på typ 100 kr i månaden, Löfven fick en höjning på sitt redan höga arvode med 6000 kr och så är det över hela politikerlinjen.

Men efterhand som de röda kuverten trillade in insåg jag att detta blir en tuff kamp på ålderns höst, tufft att leva på dessa smulor. Vart tog mina pengar vägen? varför blev det inte mer? Ja, till stor del är det skatten som äter upp dem eftersom jag som pensionär betalar mer skatt än vad en löntagare gör.

I följande artiklar beskrivs problemet på ett ganska belysande sätt och avslutningen min egen lösning som kanske skulle kunna leda till att en del av oss pensionärer får det lite bättre på ålderns höst och kunna njuta av den tid vi har kvar.

Artikel:

En 64-årig nyhitkommen invandrare får full pension efter ett år. Han/hon garanteras lika stor pension som den svensk som arbetat heltid hela livet. De som inte arbetat heltid – t ex varannan kvinnlig pensionär – hamnar under fattigdomsgränsen. Är detta okej tycker ni?

Nära hälften av alla kvinnliga pensionärer får så liten pension att inkomsten ligger under gränsen för fattigdom. Riksrevisionen definierar nu deltidsarbetande och lågavlönade kvinnor som en riskgrupp när det gäller framtida pensioner.

Det svenska pensionssystemet är gemensamt för kvinnor och män. Men kvinnliga pensionärer får betydligt mindre pengar att röra sig med än män den dagen det är dags att sluta jobba, och leva på pensionen. En genomsnittlig kvinnlig pensionär får ut 65 procent i pension av vad en genomsnittlig manlig får, enligt siffror från Pensionsmyndigheten och SCB.

75-åriga Birgitta Lönnqvist, som bor på Södermalm i Stockholm har svårt att få pensionen att räcka till.

– Jag vad gör jag? Man får snåla på saker. Sedan får jag ofta av min dotter, säger Birgitta Lönnqvist, som måste klara sig än 10 000 kronor i månaden.

Var tredje pension under fattiggräns Artikeln från: 19 juni, 2013 kl 12:19 , uppdaterad: 7 februari 2014 kl 06:56:

Ungefär 35 procent av Sveriges pensionärer får allmänna ersättningar som ligger under fattigdomsgränsen på 10 800 kronor i månaden. Nästan varannan kvinna ligger under gränsen mot var fjärde bland männen, enligt en undersökning från Pensionsmyndigheten.

Lisbeth Malm är förtidspensionär och får ut 11 400 kronor i månaden, inklusive bostadstillägg. När hyran på 5 700 kronor och resten av räkningarna är betalda har hon 70 kronor om dagen att leva på. Hela sitt liv har Lisbeth Malm kämpat med ekonomin. Ibland har hon haft flera jobb samtidigt för att kunna försörja sin fyra barn. Men många av jobben har varit tillfälliga och inte gett några pensionspoäng.

– De som har så låg inkomst som vi borde vara skattebefriade, säger hon.

Nästan en fjärdedel av Sveriges pensionärer har en garantiersättning på under 10 800 kronor i månaden.

– Så många pensionärer får inte vara under fattigdomsstrecket, så får inte ett välfärdssamhälle ha det. Det som är skrämmande är att politikerna verkar undvika frågan. Det kostar pengar att åstadkomma en förbättring, men det måste det ju får göra, säger Curt Persson, ordförande i Pensionärernas riksorganisation (PRO).

Curt Persson menar att man måste höja den lägsta pensionen. Garantipensionen ligger i dag på knappt över 7 000 kronor för gifta och litet knappt 8 000 kronor för ensamstående. De flesta, 270 000, av de cirka 350 000 pensionärer som har garantipension, får en högre inkomst än så men har en del av sin pension från garantipensionen.

För 65 procent av garantipensionärerna ger de allmänna ersättningarna en inkomststandard under 10 800 kronor i månaden, enligt myndighetens beräkningar.

Källa: svd.se

Här är en seriös uträkning som gjorts.

Riksdagen beslutade enligt proposition 2000/01:136, att bl. a personer med utländsk bakgrund skall kunna få en behovsprövad pension (ÄFS) vid 65 år eller äldre. Ett syfte är att äldre inte skall behöva söka socialbidrag utan den svenska staten skall garantera en viss lägsta levnadsnivå.

ÄFS kan betraktas som en del i det allmänna pensionssystemet. Enligt riksdagens beslut är stödet skattefritt, vilket är mycket ovanligt för skattefinansierade utbetalningar till den inhemska befolkningen. Reglerna för ÄFS gäller från den 1 januari 2003.

Sökande skall vara bosatt i Sverige. Pensionen utgår dock även om mottagaren vistas i sitt hemland 3 månader per år eller i annat land utanför EES-området. Många remissinstanser ansåg, att stödet borde utgå även vid längre vistelser utomlands, eftersom det ändå inte går att kontrollera.

Dessutom är stödet att betrakta som en bosättningsbaserad förmån inom socialförsäkringen. Enligt denna är en person bosatt i Sverige även vid en utlandsvistelse upp till ett år. Socialbidrag som i detta fall ersätts av ÄFS, utbetalas dock endast när mottagaren de facto vistas i Sverige. Däremot kan den som har ÄFS vistas upp till ett år i annat EU-EES-land inkl. Schweiz och få stödet utbetalat som vid vistelse i Sverige.

Äldreförsörjningsstödet är en inkomstprövad förmån. Arbetsinkomster, kapitalinkomster, andra pensioner och bostadskostnad påverkar storleken av ÄFS. Dessutom beaktas viss andel av förmögenhet liksom hänsyn till makes eller makas inkomster.

Vid beräkning av förmögenhet skall dock bortses från värdet av privat bostadsfastighet eller privat bostadsrätt som utgör permanentbostad. Inkomster och förmögenhet från andra länder skall ingå i beräkningsunderlaget. Men inte skattefria stipendier upp till 3 000:- kronor per månad.

OBS: Detta kontrolleras inte, utan det räcker med att man skriver under ansökningsblanketten från försäkringskassan med, att man försäkrar på heder och samvete att uppgifterna i blanketten är riktiga och fullständiga. (tro det, den som vill)!

Från beräknade inkomster görs ett avdrag för skälig bostadskostnad. Denna utgör högst 6200 kr/mån för ogift och 3100 kr/mån för gift person 2013. Vad som blir kvar jämförs med ett fastställt belopp för skälig levnadsnivå.

Denna utgör 5 195 kr/mån för ogift och 4 417 kr/mån för gift person år 2013 och för person som ingått partnerskap. Om inkomsterna/utgifterna understiger den skäliga levnadsnivån kan ÄFS utgå, förutsatt att villkoren i övrigt är uppfyllda.

ÄFS utbetalas även om invandrare inte arbetat och betalat skatt i Sverige. De får även andra gratis förmåner, t ex sjukvård, tandvård, social service etc. Svenskarna får själva betala för sjukvård, tandvård, social service etc.

Bostadstillägg torde beräknas generösare för invandrare än för svenskar. Sammantaget kan ÄFS till invandrare uppgå till 14 395 kr/mån skattefritt inkl. bostadsbidrag.

De invandrare som får ÄFS, får även alla andra sociala förmåner enligt ovan. (Utan att ha bidragit med en enda krona). Då räcker inte skälig levnadsnivå längre, utan det blir betydligt dyrare! Kan i praktiken bli hur dyrt som helst! Diskriminering.

Ålderspensionärerna förlorade en hel månadspension under 1990-talet utan någon kompensation i efterhand. Ungefär hälften av alla ålderspensionärer (845 000 enligt Försäkringskassan) har lägre pension efter skatt (garantipension) än nämnda invandrare, trots att flertalet arbetat hela sitt liv i Sverige. Diskriminering!

Älvängen januari 2013-01-02, Rune Karlsson

Kontakt
Kristina Eriksson, Socialstyrelsen.

Att ha en skälig levnadsnivå innebär mer än att ha pengar till sin löpande försörjning. Den som behöver en viss vara eller tjänst för att ha en skälig levnadsnivå, kan få rätt till ekonomiskt bistånd för kostnaden. Den här delen av det ekonomiska biståndet prövas helt individuellt och kan gälla många olika behov.

Några vanliga exempel är kostnader för tandvård, hälso- och sjukvård, läkemedel, glasögon och hemutrustning. Men många andra behov kan komma i fråga. Jag redovisar i min undersökning om Äldreförsörjningsstöd till invandrare. Att det kan i praktiken bli hur dyrt som helst. Vid kontakt med socialdepartementet fick jag ovanstående uppgifter. Eftersom allting är sekretessbelagt kommer jag inte längre.

De utomeuropeiska invandrarna, typ araber, somalier etc har aldrig problem att få försörjning men med EU-invandrarna krånglar man. Här en polska som bott här i 25 år:

Publicerad 29 april, 2013 i arbetet.se:

”Svenska myndigheter kan ha missgynnat invandrare från andra EU-länder då de beräknat deras garantipension. Högsta förvaltningsdomstolen har bestämt att ett pilotfall ska tas upp i kammarrätten i Stockholm. Det fall som nu ska prövas gäller en polsk kvinna som flyttade till Sverige i vuxen ålder och hade bott här i närmare 25 år när hon ansökte om allmän pension.”

Rätten att plocka ut pengar ur de svenska bidragssystemen är en ”helig ko” som inte får ifrågasättas. På papperet har alla har samma rätt till att plocka ut pengar ur de svenska välfärdssystemen för att täcka kostnader för exempelvis bostad, mat och oförutsedda utgifter. Ingen vill dock diskutera det rimliga i att en person som aldrig jobbat i landet och aldrig betalat in en skattekrona i välfärdssystemen, får bidrag.

Reformen om äldreförsörjningsstöd (ÄFS) infördes 2003 av den socialdemokratiska regeringen – för att äldre personer som kommer till Sverige sent i livet ska slippa knacka på dörren till kommunens socialkontor och be om pengar varje månad.

– Jag tycker det är en lyckad reform. Den är relativt billig och personerna är garanterade försörjning och skälig levnadsnivå, säger Beryl Lindroth, kansliråd på socialförsäkringsenheten på Socialdepartementet.

Hon menar att ÄFS-reformen är samhällsekonomiskt billig och att personens långvariga beroende av socialbidrag upphör. Trots detta kan det uppstå situationer som gör att ÄFS-berättigade personer inte har pengar för att betala oförutsedda utgifter såsom tandläkarbesök och sjukvård.

Då är det kommunernas socialkontor som får hoppa in och täcka kostnaderna. Men ännu har ingen undersökt hur mycket ÄFS-reformen kostar landets kommuner i faktiska kronor och ören.

– Vi har inga siffror på hur mycket de ÄFS-berättigade belastar kommunernas ekonomi. De utgör en för liten grupp, säger Gunnar Anderzon, utredare på avdelningen för lärande och arbetsmarknad hos Svenska Kommuner och Landsting (SKL).

Pengarna till ÄFS kommer från statskassan och utbetalas av Pensionsmyndigheten genom Försäkringskassan. Enligt statens budget för i år kommer statens intäkter att uppgå till drygt 830 miljarder kronor och utgifterna till drygt 837 miljarder kronor.

En bråkdel av anslaget i årets statsbudget spenderas alltså på kostnaden för ÄFS – drygt 613 miljoner kronor och beräknas fram till 2017 öka till drygt 736 miljoner kronor. Men ingen vill ens diskutera möjligheten att det kan finnas fel i ett bidragssystem som leder till orättvisor mellan åldringar. En grupp har bott och betalat skatt under hela sitt liv i Sverige, den andre har kommit till landet sent i livet och får i vissa fall ut mer pengar ur de gemensamma bidragssystemen.

Den svensk som har haft liten eller ingen arbetsinkomst under sitt liv, får det som kallas garantipension. Storleken på den påverkas av pensionärens civilstånd, hur länge han/hon har bott i Sverige och om man har andra pensionsinkomster. Åldringar som inte omfattas av garantiperson har i stället rätt till ÄFS. Proportionellt sett är utrikes födda den klart största gruppen – drygt 80 procent av ÄFS-mottagarna är födda i utlandet.

Vad som händer med förtroendet för den svenska välfärdsstaten när vem som helst kan plocka ut pengar ur bidragssystemen utan att själv ha bidragit med skatteinbetalningar, vill ingen uttala sig om.

– Det är svårt att generalisera hur mycket som utbetalas i bidrag och hur mycket som finns i systemet. Pensionärers ekonomiska situation och äldreförsörjningsstödet kan diskuteras från olika perspektiv. Det jag anser vara problematiskt är att det är så liten skillnad mellan vad som anses vara skälig levnadsnivå, vilket kan anses vara ett fattigdomsstreck, och vad som är den lägsta pensionen (inklusive bostadstillägg) som man får när man bott och arbetat i Sverige. säger Ola Grönnesby, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Utöver pensionssystemets delar är det även relevant att nämna två bidragsformer: äldreförsörjningsstödet och bostadstillägget, vilka indirekt är kopplade till pensionssystemet eftersom de är riktade till den äldre befolkningen. Äldreförsörjningsstödet är avsett för personer som är bosatta i Sverige och som är 65 år eller äldre.

Äldreförsörjningsstödet innebär en lägsta grundtrygghet och kan ses som ett alternativ till försörjningsstödet (socialbidrag). För att beräkna rätten till och storleken på äldreförsörjningsstödet beräknas först de totala inkomsterna. Från dessa inkomster görs sedan ett avdrag för skälig bostadskostnad och det som blir kvar av inkomsterna jämförs med ett fastställt belopp för skälig levnadsnivå.

Enligt 2010 års regler är en skälig bostadskostnad en kostnad som inte överstiger 6 200 kronor för den som är ogift och 3 100 kronor för gift eller samboende. Som skälig levnadsnivå räknas 4 786 kronor per månad för den som är ogift och 4 044 kronor för gifta och samboende. Om inkomsten efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger skälig levnadsnivå utbetalas äldreförsörjningsstöd med mellanskillnaden.

Bostadstillägg för pensionärer (BTP) är maximalt 93 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 5 000 kronor för den som är ogift och 2 500 kronor för gifta och samboende. Det betyder att den högsta möjliga ersättningen är 4 650 kronor för den som är ogift och 2 325 kronor för den som är gift/samboende. Beloppen avser återigen 2010 års regler.

Det sistnämnda gäller för invandrarna. men det har ett tillägg som gör att deras ÄFS blir högre än kvinnor som inte arbetat mycket. De har dessutom rätt till högre bostadsbidrag. Redan i slutet av 90-talet började man notera särbehandlingen. Man förtidspensionerade t ex invandrare som hade svårt att få jobb.

Var fjärde forn jugoslav som kom till Sverige under Balkankriget förtidspensionerades, det är bland annat därför som Erik Abdullenhag kan ta upp exemplet från 90-talet att ”det gick bra för de flesta”. Men han vill inte tala om sanningen. Är du pensionerad så räknas du ju inte som arbetslös.

Hela pensionssystemet är minerat med orättvisor Hela pensionssystemet, inklusive pensionsformer utanför den allmänna pensionen, är minerad med orättvisor. Den genomsnittliga allmänna pensionen 2012 bland landets drygt två miljoner pensionärer var 11 400 kronor i månaden före skatt. Här handlar det alltså om människor som har arbetat i 40-45 år och betalat pensionsavgifter lika länge.

De drygt 800 000 personer över 65 år som inte har arbetat alls får så kallad garantipension, som inte ingår i det vanliga pensionssystemet utan i statsbudgeten.

Bruttobeloppen från första januari ser ut så här:

  • Ogift pensionär: 7 898 kronor i månaden.
    • Gift pensionär: 7 046 kronor i månaden.
    • Bostadstillägget (BTP) för ensamstående pensionärer höjs till 4 990 kronor i månaden.

En ogift pensionär som inte har tjänat in någon pension alls kan med maximalt bostadstillägg få 12 888 kronor i månaden. Den som har arbetat i 40-45 år kan alltså trots alla års inbetalda avgifter inte ens räkna med att få högre pension än den som inte betalat in ett öre.

ÄFS – generös pension för invandrare över 65 år

Ett annat system som inte ingår i det allmänna pensionssystemet utan ligger direkt under statsbudgeten är ÄFS, det statliga äldreförsörjningsstödet. Det infördes av socialförsäkringsminister Ingela Thalén (s) 2003 för att avlasta kommunernas socialbudgetar från försörjningsstöd till invandrare över 65 år som aldrig har arbetat i Sverige och alltså saknar svensk pension.

ÄFS är inkomstprövat men har till skillnad från den allmänna pensionen en garanterad nivå. I år beräknas 15 700 personer ha ÄFS. Antalet ökar ständigt. Både svenskar och invandrare kan få ÄFS, men 80 procent är invandrare som aldrig har arbetat i Sverige.

Beloppen 2012 var:

  • Ogift: 5 137 kronor i månaden.
    • Gift: 4 367 kronor i månaden.
    • Bidrag till bostad utgår med högst 6 200 kronor i månaden för ogift och 3 100 kronor i månaden för gift person.

Så här skriver regeringen, SOU 1994:72, Rapport från Sjuk- och arbetsskadeberedningen:

”Sverige har idag ett rättighetsbaserat system som omfattar alla och ger en generell trygghet. Täckningsgraden är jämfört med andra länder hög. Detta beror på låga kvalifikationskrav för att komma in i försäkringarna. Exempelvis att rätten att tillhöra sjukförsäkringen grundar sig på ålder och boende och inte anställningstid, arbetstid eller inbetalda premier”.

Vem har mest att tillföra Sverige – en somalisk analfabet eller en högutbildad europé? Svaret är givet. Invandring är inget enhetligt begrepp. Vilka länder invandrarna kommer ifrån får stora och helt olika konsekvenser för mottagarlandet. Invandring från högt utvecklade demokratiska länder är självklart mer positiv än invandring från outvecklade dysfunktionella länder.

40 års arbete gav inget extra

Tuula Olsén: Arbetat 40 år 20 000-27 000kr i månadslön, Tuula Olsén: Arbetat 40 år och har 13 700 kronor före skatt och 9 600 kronor efter preliminärskatt per månad. Efter 40 år i yrkeslivet får Tuula Olsén inte högre pension än den som inte jobbat alls.

– Till andra offentliganställda kvinnor vill jag nästan säga ”gå hem”.

Var är hennes pengar som hon har betalt in under livet?

I början av december träffade jag en pensionerad bibliotekarie, som hade en intressant historia att berätta. I sitt ideella arbete med utsatta kvinnor, kom hon i kontakt med en kvinna som invandrat till Sverige när hon var över 65 år gammal. Den gamla damen hade svårt att få ekonomin att gå ihop.

När den pensionerade bibliotekarien började hjälpa den äldre damen blev hon mycket överraskad. Den äldre damen hade sammanlagt med bidrag för bostad och skälig levnadsnivå ett skattefritt bidrag som nästan uppgick till elvatusen kronor. Hon behövde nu hjälp med kostnader för dyr tandvård.

Eftersom vår pensionerade bibliotekarie får ut en pension, efter skatt, som ligger strax över tiotusen kronor, tog hon kontakt med en socialsekreterare för ett reda ut begreppen. Jo, den gamla damen hade rätt till kostnadstäckning för tandvård, men nej – det hade inte den före detta bibliotekarien. Hon kunde söka bostadsbidrag, men det skulle inte röra sig om mer än ett par hundra kronor per månad.

Jag tycker det är mycket fint att vi tar emot flyktingar och anhöriginvandrare i vårt rika land och har fullt förtroende för att tjänstemän och folkvalda beslutsfattare gör en korrekt bedömning av vad vi har råd med. Men om nu skälig bostadskostnad plus skälig levnadsnivå, tillsammans kan ge en skattefri pension på elvatusen, så är väl pensionärer som arbetat i Sverige värda att få ut betydligt mer.

Till sist – vår bibliotekarie har varje år, under mer än fyrtio år, betalt in pengar till välfärdssystemet. Borde inte detta räcka till mer än skälig bostads- och levnadsnivå, i det rika kungadömet Sverige? Och vart har alla pengar hon betalt in till systemet tagit vägen?

Repliker till Kristina Kamp, Pensionsmyndigheten (13/11) och till Tommy Carlsson (13/11).

Kristina Kamp, du är tydligen felinformerad, när du skriver att äldreförsörjningsstödet inte är ett öronmärkt stöd för invandrare. Du påstår också att ”alla som bor i Sverige och har fyllt 65 kan bli beviljade äldreförsörjningsstöd”.

Men vid ett personligt besök hos Försäkringskassan blev jag upplyst om att jag inte är kvalificerad för det skattefria äldreförsörjningsstödet (ÄFS), trots att jag bott utanför Sverige i 20 år innan jag flyttade tillbaka.

Skattefritt äldreförsörjningsstöd gäller nämligen inte för pensionärer med skandinavisk bakgrund, utan bara till dem som kommer från länder utanför Västeuropa. Som officiell representant för Pensionsmyndigheten borde du kanske läsa på läxan lite bättre? Låt mig därför bättra på dina kunskaper med ett direkt citat från riksdagens egen internetsida:

”Rapport från Riksdagen 2007/08:RFR15:

”ÄFS är avsett för personer som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom det allmänna pensionssystemet. Det kan bero på att personerna har mycket låg pension eller ingen pension alls på grund av att de vistats för få år i Sverige. Genom äldreförsörjningsstödet tillförsäkras den stödberättigade en skälig levnadsnivå och medel att täcka skäliga bostadskostnader. Stödet är skattefritt och administreras av Försäkringskassan”.

ÄFS tillkom i januari 2003, i stort sett predestinerat anhöriginvandrare av skäl som avsaknad av ATP-poäng. Äldreförsörjningssystemet är skattebefriat jämfört med garantipensionärerna GRP, allt vad som framgår av riksdagens betänkande (2001/02:SFU4) Äldreförsörjningsstöd. Prop (2000/01:136).

Uppräkningen av pensionerna är i stort sett noll, och har så varit även under den socialdemokratiska eran. Däremot har de pensionärer som har den skattefria pensionsformen ÄFS för invandrare över 65 år fått en uppräkning med prisbasbeloppet. Dessutom flera gratisförmåner som många svenska pensionärer aldrig kommer i åtnjutande av.

Försök att nämna ett enda land dit man kan komma som 65-åring och få skattefri försörjning livet ut, betald av det landets skattebetalare? Tommy Carlsson insinuerar rakt ut, att jag med mitt inlägg om diskriminering av svenska pensionärer, driver någon sorts desinformationskampanj för Sverigedemokraterna. Det är allvarligt, och ett oerhört fräckt.

Jag har aldrig haft, eller har någon som helst anknytning till ett politiskt parti. Men jag kanske inte skulle vänta mig något bättre från en person som raljerar öppet med att vara kommunist. Du skriver dessutom att jag påstår att ÄFS bara gäller invandrare. Var hittar du detta i min text? Nej, just det, ingenstans! Jag har bara refererat till fakta om ÄFS från riksdagens egen internetsida, och ingenting annat.

Var ärlig och håll dig till fakta nästa gång du skriver dina öppna svar på inlägg i dagstidningar.

En annan bra artikel på svenska kan läsas på: http://www.rights.no
Man kan även läsa Jan Ekbergs svt.forsa.nu/[…]Ekberg.PDF
En annan läsbar artikel i ämnet http://www.wp-race.com

Min egen problemlösning för oss pensionärer är
att det inte ska vara skatt på pensioner upp till 15 000
Därefter en skatt på 20% i skiktet 15 000 – 20 000
och sedan normalskatt på överstigande.
Då skulle många av våra Svenska pensionärer även klara sig.

PS: observera texten “Ett syfte är att äldre inte skall behöva söka socialbidrag utan den svenska staten skall garantera en viss lägsta levnadsnivå.” Ganska skrattretande för idag söker tusentals just socialbidrag för att klara sig.

Advertisements

Author: En gräsrot skriver

Enkla tankar från en pensionär som gärna tycker i samhällsdebatten där äldre o yngre får stryka på foten. PS, Denna blogg skriver jag för att avreagera mig,det är mina tankar utan onödiga formuleringskrav.

6 thoughts on “Att kunna leva på sin pension”

  1. Tack för detta mycket välskrivna blogginlägg, jag har bloggat om orättvisorna mot oss skattebetalande pensionärer och även mot ensamstående svenska mödrar som inte alls får samma förmåner som de ensamstående mödrar som kommer från annat land.

    Läs fakta på olika skattefria bidrag och förmåner till dem som ingen skatt betalar, men som vi skattebetalare får vara med och bekosta. Information om ÄFS finns också med i min blogg.

    https://ladycobra.wordpress.com/2012/12/18/sveriges-ekonomi-och-okade-kostnader-for-invandringen/

    Like

      1. Hej! Har rebloggat din blogg som jag tycker är jättebra.. skall ta mig en titt på ditt inlägg som du skickade nu. Vi verkar ha samma åsikter om det mesta . Ha en trevlig helg!

        Like

    1. Tack för en välskriven, faktaspäckad artikel ! Undrar om inte vi får ta vägen över utomparlamentariska metoder – hur vore det om alla fattigpensionärer under EU:s fattigdomsstreck samtidigt sökte socialbidrag för exempelvis, tandvård….
      Jag har hamnat i garantipensionen pga att jag ensam tagit hand om det handikappade barn som vi en gång var två om att adopterad. Min som mår bra och har fått ett fantastiskt liv tack vare svensk ortopedi. Att som mor ha bidragit till en liten människas möjlighet till ett anständigt liv har varit en stor glädje, men storebror staten tycker tydligen inte att detta var värt något. Under den tid som barnen var små kämpade jag hårt och vi överlevde – nu är barnen vuxna, dottern läkare och sonen börjar till hösten på en idrottsutbildning vid en folkhögskola till personlig tränare.

      Jag skulle ju önska mig att mina barn skulle slippa försörja mig – men blir jag sjuk så är det nog dom som får dra lasset. Ska det verkligen vara så ?

      Like

      1. Tack. Ja ni kvinnor förlorar mycket på att ta hand om barn och tyvärr är det ingen som reagerat. Att generera full pensionspoäng även om man tar hand om barn borde vara en självklarhet.
        Jag har aldrig förstått att pensionärerna inte går ihop och verkligen sätter press på regeringen, kvittar vilken, de organisationer som finns är tandlösa och sitter mest där för sin egen skull precis som många riksdagsmän. 2 miljoner pensionärer skulle vara ett enormt påtryckningsmedel för att få ordning på vår situation så att alla pensionärer kan leva bra på ålderns höst.
        Mvh
        Tommy

        Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s